Historik
Ordet naprapati kommer av det tjeckiska ordet "naprapvit" som betyder
korrigera och det grekiska ordet "pathos" som betyder lidande.
Sammanfattningsvis, ”korrigera orsakerna till lidande”.

Naprapatin är närbesläktad med kiropraktiken och utvecklades av
Dr Oakley Smith i Chicago, USA. Oakley Smith föddes 19 januari 1880.
Han tog examen i kiropraktik 1899 vid ”Palmer School of Chiropractic” i Iowa.
Smith inledde med Daniel D. Palmer (kiropraktikens grundare) ett samarbete
som föreläsare vid ”Palmer School of Chiropractic”.

Smith bröt dock senare detta samarbete med Palmer på grund av oenigheter om
teorin bakom vad som er orsaken till en "låst" kota och öppnade 1908 Chicago
National College of Naprapathy. Under en studieresa till Europa kom Smith i kontakt
med traditionella Östeuropeiska manuella behandlingsmetoder. Denna influens blev
tillsammans med hans kiropraktikkunskaper grunden för naprapatin.
Naprapatin kom senare till Sverige genom Björn J:son Berg 1970.
Idag finns ungefär 900 utbildade naprapater i Sverige.

Sedan 1994 utfärdar Socialstyrelsen legitimation till naprapater som fullgjort sin
fyråriga utbildning och där efter ett åriga praktik inom offentlig vård. Naprapaten
står likt andra legitimerade yrkeskategorier under Hälso- och sjukvårdens lagar och
förordningar med Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet.


Naprapati som disciplin
Naprapati är en disciplin som bygger på manuell medicin.
Begreppet "manuell medicin" syftar på att man till stor del förlitar sig på sina egna händer
för att undersöka och behandla störningar i människans rörelseapparat.
Justering av kotor är naprapatens viktigaste behandlingsmetod där man med olika behandlingsgrepp
normaliserar rörligheten och funktionen i leder. Komplementet till justering är specifik mjukdelsbehandling
t ex muskelpressur, massage och muskeltöj.

Naprapatens specialitet är att kombinera en hög kompetens inom ortopedisk medicin med mycket god kunskap
om rörelseorganens specifika funktion. Detta innebär en stor bredd såväl vad gäller teoretiska kunskaper,
vilket ger goda differentialdiagnostiska möjligheter, som vad gäller rent kliniskt/praktiska kunskaper.
Vid behov använder naprapaten sig av kompletterande specialisthjälp hos t ex ortoped, neurolog,
psykolog eller ortopedtekniker.

Verksamhetsområdet naprapati innefattar att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar
och smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen. Som står att läsa under historik är grunden i behandlingen
att finna orsaken till besväret, inte att enbart behandla symtomet.